Molnfysik

Nej nu gick solen i moln! Kände du hur mycket kallare det blev? När man idag diskuterar växthuseffekten och hur vårt klimat håller på att ändras funderar forskarna väldigt mycket på hur detta påverkar molnbildningen.

Ett moln reflekterar och sprider både solljus och jordens värmestrålning. På dagen reflekteras solljuset och gör jordytan kallare. På natten däremot hindrar molnförekomst jordens värmestrålning från att försvinna ut i rymden. Detta gör att markytan inte kyls av på samma sätt som en molnfri natt. Hur ett moln påverkar ljus beror på en mängd olika faktorer. Ett moln består av mycket små vattendroppar eller kristaller. Genom att dessa droppar är mycket små, runt ca 10 mikrometer, så kan de stanna kvar i luften till skillnad från regndroppar (millimeterstora).

Ljus med olika våglängder reflekteras eller absorberas av dessa små molndroppar. Hur mycket som reflekteras beror på ljusets våglängd och droppstorleken. Om ljuset och våglängden är i samma storleksordning så påverkas ljuset mest av molnet. Till exempel består synligt ljus av våglängder på ungefär 300-700 nm. Detta ljus reflekteras därför bäst av de mindre dropparna i molnet mindre än 1 mikrometer (1000 nm) och inte så mycket av droppar som är större än 10 mikrometer. Värmestrålning består av lite längre våglängder och påverkas därmed mest av lite större dropparna jämfört med det synliga ljuset. Molnens reflektivitet och absorption beror förutom på droppstorleken naturligtvis också på deras tjocklek, droppdensitet och vilken höjd de befinner sig. En svårighet med moln och deras inverkan på klimatet är att inget moln är det andra likt och dessutom har de en dynamik då de hela tiden bildas, omformas och försvinner.