Fjällräv

Fjällräv
Fjällräv, Vulpes lagopus (tidigare Alopex lagopus).

En ”fjällräv” kallas någon som känner sig hemma i fjällen och vet hur man klarar sig i en tuff miljö. Fjällräven är den minsta av våra två arter av rävar. Den har blivit något av en symbol för fjällmiljön. Fjällräv är antagligen bland de äldsta däggdjursarterna i Skandinavien. Men frågan är om det i framtiden kommer att finnas andra än mänskliga ”fjällrävar”?

Beskrivning

Fjällräven är betydligt mindre än rödräven och har helt annorlunda pälsfärg. Den vanligaste färgvarianten är om sommaren brungrå i ansiktet, på ovansidan och på benens utsidor, medan den är gråvit under. Vintertid är den helt vit. Den andra färgvarianten, ca 15 procent i Sverige, är svart eller blågrå hela året.

Den lägger ofta sin spillning högt för att markera revir. Spillningen har en långt utdragen spets och den innehåller ofta rester av hår och ben från bytesdjur. Färgen beror på vad djuret ätit: ben ger vit färg och blåbär blå färg.

Utbredning

Fjällräven finns i alla länder i det arktiska området. I Sverige förekommer den i kalfjällsområdet till och med Härjedalsfjällen.

Antal

I början av 1900-talet var fjällräven vanlig och goda år fanns det närmare 10 000 individer. Efter intensiv jakt och utläggning av gift, som var avsett att döda varg och järv, minskade antalet och fjällräven fridlystes därför 1928. 2004 uppskattades antalet vuxna fjällrävar till ca 120 i hela Skandinavien. Antalet vuxna rävar varierar mellan åren i en fyraårscykel som följer populationen av lämlar.

Fortplantning

Lyorna finns oftast på fjällheden ovanför trädgränsen och används år efter år av en eller flera rävfamiljer. De syns tydligt eftersom gödningen från spillning och matrester gör att det blir en frodig vegetation som avviker skarpt från omgivande fjällhed. De äldsta och mest använda lyorna kan ha uppemot 150 ingångar. Under näringsfattiga år får ett rävpar kanske inga överlevande ungar alls. Under år med bättre födotillgång kan upp till 16 ungar födas och cirka 10 procent av ungarna överlever sin första vinter. De äldsta svenska fjällrävarna med känd ålder blev 7–8 år.

Föda och konkurrenter

FjällrävFjällräven äter mest smågnagare, speciellt lämmel, men också ripor, och sommartid fågelungar av olika slag. Även hare fångas. Bär utnyttjas under sensommaren. Vintertid är fjällräven beroende av att äta större djur, till exempel ren, som dödats av andra rovdjur eller som förolyckats. Konkurrenter vid kadaver är främst rödräv, järv, korp och örn. Fjällrävens ekologi och evolution är beroende av de cykliska variationerna av smågnagare.

Hur många fjällrävar finns det?

Vid 1900-talets början var fjällräven ännu vanlig i Sverige, och under goda år kunde antalet troligen uppgå till närmare 10 000.

1928 fridlystes fjällräven efter att ha jagats intensivt. Även utläggning av gift mot de stora rovdjuren, främst varg och järv, bidrog till fjällrävens minskning. Trots fredningen har fjällräven dock aldrig återhämtat sig.

Antalet fjällrävar i Sverige är idag ganska stabilt, men på en mycket låg nivå. Uppskattningsvis fanns det 2009 totalt ca 130 vuxna fjällrävar i Skandinavien.

Hoten mot fjällräven

De arter som lever i arktiska miljöer utsätts för stora påfrestningar beroende på klimatet och det gör att förhållandet mellan rovdjur och bytesdjur kan lätt rubbas.

I svenska fjällen finns både fjällräv och rödräv. Fjällräven är en starkt hotad art och nu befarar svenska forskare att rödräven på sikt kan komma att konkurrera ut fjällräven. En förklaring kan vara att om temperaturen ökar, beroende på klimatförändringarna, klarar rödräven att leva på högre höjder i fjällen.

Eftersom rödräven är större och kraftigare än fjällräven, vinner den kampen om bytesdjur och kan även bita ihjäl fjällrävsungar. Fjällräven tvingas därför att flytta till områden med sämre förutsättningar och på sikt riskerar fjällräven att helt försvinna från de svenska fjällen.

Åtgärder för att bevara fjällräven

Viktiga åtgärder för att bevara fjällräv är stödutfodring, avskjutning av rödräv, minskning av mänsklig störning vid aktiva lyor och skyddsåtgärder för områden med fjällräv som ännu inte har fullgott skydd.

Svenska fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet