Nyheter

400 kg glaciäris på Bokmässan 2014

På Bokmässans Internationella torg kan du uppleva ett tvåtusen år gammalt isstycke. Gissa när just den här isen kommer att smälta ned!

Frågesport med bokpriser: Bea Uusmans ”Expeditionen: min kärlekshistoria” och Svante Axelssons nya bok ”Vår tid är nu”.
Vi har massor av material och diskuterar gärna miljö och klimat med Dig! Möt oss vid isen på Internationella torget. Vi finns på plats alla mässdagar.

Glaciären Salajekna – Sveriges största.
Torsdag 25 sep kl. 09:30 – 09:55 Föredrag av Per Holmlund, prof. glaciologi, om sin bok ”Glaciärer – gnistrande smycken som ännu pryder våra fjäll”. Plats: Svenska Mässan, Internationella Torgets Lilla Scen, H-hallen
Dessutom: Möt glaciolog Per Holmlund, Stockholms universitet, torsd kl. 10-11.00 och kl. 14-15.00. Generalsekr Svante Axelsson fred kl. 14.00 -15.00 och 17.30–18.30 och lörd kl. 11.00–12.00. Per-Olof Sjöö, ordf internationella Bygg och Träfacket, och Kristina Henschen lörd kl. 15.00–17.00.


Isarrangörer: Naturskyddsföreningen, Bok & Bibliotek m fl

Ny karta över Södra ishavet

Martin Jakobsson, Stockholms universitet, m.fl. har fått en artikel publicerad i Geophysical Research Letters om en ny batymetrisk modell och karta över havsbotten i Södra ishavet. Projektet heter International Bathymetric Chart of the Southern Ocean (IBCSO) och har varit möjligt tack vare mätningarna med flerstråligt ekolod under isbrytaren Odens expeditioner i Antarktis.
Läs mer i Geophysical Research Letters
International Bathymetric Chart of the Southern Ocean (IBCSO)

Nu är isbrytaren Oden på Nordpolen

Strax före midnatt igår, den 22 augusti, kom isbrytaren Oden fram till Nordpolen. Det är sjunde gången som Oden når fram till 90°N. Det första besöket gjordes 1991 då Oden som första icke-atomdrivna fartyg nådde Nordpolen. Därefter har isbrytaren varit där 1996, 2001, 2004, 2005 och senast på dagen för tre år sedan, den 22 augusti 2009.
Den dansk-svenska forskningsexpeditionen LOMROG III har sedan början av augusti arbetat i Norra ishavet norr om Grönland med isbrytaren Oden som plattform. Inom de danska forskningsprojekten undersöks havsbottnens utseende och uppbyggnad med hjälp av ett avancerat flerstråligt ekolod. De svenska forskargrupperna studerar bland annat havsisens utbredning och variation, kvävebindning i havsvatten och i smältvatten samt hur näringsväven påverkas av den globala uppvärmningen.

Enormt isberg har brutit sig loss

Ett enormt isberg på drygt 120 kvadratkilometer har brutit sig loss från en glaciär på Grönland. Det är det andra större isberget på två år och forskare talar nu om klimatförändringar.
På satellitbilder från Nasa kan man se hur isberget bryter sig loss från glaciären. En stor del av Petermannglaciären i nördvästra Grönland sticker ut över havet och det är där som ett stort isberg brutit sig loss.
Det är naturligt att isberg bryter sig loss på det här sättet, men inte så här stora och nu när det hänt flera gånger på några år börjar forskaren mer och mer ifrågasätta om det är helt naturligt, eller om vi nu också börjar se tecken på global uppvärmning.
– Ett enstaka isberg för sig är inte en så stor hotbild. Men när man tar det tillsammans med alla andra tecken på klimatförändringar och deras effekter ger det givetvis mer och mer underlag att fundera på klimatproblemet, säger Markku Rummukainen, klimatförskare på SMHI specialiserad på arktiskt klimat.

Läs hela nyheten på Sveriges Radios hemsida och lyssna på radioinslaget.

Varför förändras Arktis

Varför förändras Arktis
Nu finns rapporter och filmer från ett stort arktiskt projekt.

Temperaturen i Arktis ökar dubbelt så mycket som i resten av världen. Glaciärer och havsisar smälter i snabbare takt än vad man tidigare trott.
Nu finns rapporter och filmer från ett stort arktiskt projekt som letts av Arktiska Rådets arbetsgrupp AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme). Data från svenska forskares mätningar och forskningsprojekt har bidragit med värdefull information.
Projektet SWIPA (Snow, Water, Ice, Permafrost in the Arctic), som pågått under drygt tre år, har utvärderat klimatförändringens effekter på snö, vatten, is och permafrost  i en omfattande vetenskaplig rapport som blev klar förra året. I en särskild delrapport finns även åtgärdsförslag för beslutsfattare.
Nu finns också en färsk skrift som kan användas i utbildningssyfte för att sprida kunskap om en unik region som är utsatt för hårt tryck.
Filmerna är på engelska men finns också med svensk textning.

    • The New Arctic RealityrnFilmen berättar hur förändringarna i Arktis påverkar människor i regionen.’
    • A Changing EnvironmentrnFilmen beskriver hur klimatförändringarna påverkar miljön i Arktis.
    • The Greenland Ice Sheet in a Changing ClimaternFilmen handlar om hur miljöförändringarna påverkar Grönlands istäcke.

Läs mer om projektet på Naturvårdsverkets hemsida, där det finns länkar till samtliga filmer och rapporter.

Alla arktiska stater ingår i projektet. Naturvårdsverket har delfinansierat de svenska forskarnas arbete med projektet.

Arktiska moln påverkas av bakterier

Molnen ovanför Arktis påverkar isens tillväxt och avsmältning. Men de är svåra att förstå. Nu har en grupp svenska forskare upptäckt en oväntad mekanism som påverkar molnbildningen–mikroorganismer.

Varje sommar smälter isen i Arktis. Så fryser den till igen varje vinter. Och varje år kommer alarmerande nyheter om att istäcket i Norra ishavet håller på att försvinna. Årets sommar utgör inget undantag.
Avsmältningen har gått överraskande fort. I själva verket förändras klimatet i Arktis snabbare än någon annanstans på jorden. Andelen havsis som finns kvar mer än en sommar minskar också stadigt, vilket gör isen bräckligare och mindre hållbar.

Arktis blir allt grönare

De senaste årens uppvärmning av Arktis har förändrat växtligheten lokalt. Det visar ny forskning där biologer från Göteborgs universitet deltar och där resultaten nu publiceras i prestigefyllda tidskrifterna Nature Climate Change och Ecology Letters.
Resultaten visar att de flesta växterna i Arktis blivit högre och att andelen kal mark minskat. Men framförallt har vintergröna buskar ökat i Arktis.  – Vi har lyckats koppla de observerade vegetationsförändringarna på de olika platserna till graden av den lokala uppvärmningen, säger forskaren och biologen Robert Björk. Continue reading

Första segelbåten genom McCluresundet

Edvin Buregren från Bua ger sig snart av på segelexpedition genom Arktis. Om polarisen hinner smälta tillräckligt blir hans båt den första segelbåten som går igenom det ökända McClure-sundet. Bara en båt ska ha klarat samma rutt tidigare, men det rörde sig om en kanadensisk isbrytare. Edvin Buregren och hans segelsällskap, en kanadensare och en amerikan, planerar att göra det med en vanlig liten segelbåt från 70-talet, om än förstärkt för att klara de isfyllda farvattnen. Att de tror att det faktiskt är möjligt att om 5-6 månader gå igenom det ökända sundet – som fick sitt namn efter en brittisk upptäcktsresande som i mitten på 1800-talet satt fast i ismassoma i ett par år innan båten krossades – har med den globala uppvärmningen att göra. Polarisen smälter så fort att att tyder på att en helt ny väg genom Arktis kommer att vara farbar lagom till att Edvin och hans båt når fram.
 
Läs hela artikeln i Halland Nyheter 2012-04-13 (Finns ännu inte på webben)
bloggen http://belzebub2.com/ kan du följa förberedelserna inför och själva expeditionen.
Se filmen om den kommande expeditionen på Youtube

Polarforum 2012

NRM_Polarforum_2012_small
Den 26–27 mars äger Polarforskningssekretariatets årliga Polarforum rum i Stockholm – denna gång på Naturhistoriska riksmuseet.
Årets Polarforum är dessutom en del av The Stockholm Polar Week, ett samarrangemang med Naturhistoriska riksmuseet och Utrikesdepartementet.
Polarforum är en unik, tvärvetenskaplig mötesplats för forskare, myndigheter och andra organisationer.
Här finns möjlighet till kunskapsutbyte och diskussion om polarfrågor och framtidens svenska forskning i Arktis och Antarktis. På programmet står bland annat seminarier om svensk polarforskning, information om Arktiska rådets verksamhet, dialog om den svenska polarforskningens infrastruktur och diskussioner i Polarforums arbetsgrupper för olika ämnesområden
Läs mer om Polarforum 2012. Programmet för Polarforum 2012

Forskare har nått fram till Antarktis underjordiska jättesjö

“Som att nå en annan planet”. Ryska forskare har nu lyckats borra sig ner till en underjordisk sjö under Antarktis – en sjö som varit isolerad från övriga jordklotet i 20 miljoner år. Det finns ingen annan plats på jorden som har varit isolerad i mer än 20 miljoner år. Det här är ett möte med det okända. Det säger Lev Savatyugin, en av de ryska forskare som lett jätteprojektet vid Lake Vostok, till nyhetsbyrån AP. Läs hela artikeln på SVT Vetenskap.

Resistenta bakterier funna på Antarktis

Antarktis brukar vi betrakta som okänt, nedisat land långt borta. Men nu har resistenta bakterier från människors tarmar hittats där.rn-Antarktis har alltid sett som terra incognita, en jungfrulig biotop, där det inte ska finnas den här sortens problem, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och forskare i Uppsala som deltagit i flera Antarktis-expeditioner.

rnLäs hela artikeln på SVT Rapport 2012-01-18 och se reportaget i SVT Rapport.

Svensk forskning på ny koreansk isbrytare

En forskare från Göteborgs universitet ska delta i en forskningsexpedition med den nya koreanska isbrytaren ARAON till Antarktis. Under sju veckor ska forskaren undersöka hur havsvattnet påverkar smältningen av Antarktis inlandsis. Expeditionen ingår i det svenska Antarktisforskningsprogrammet SWEDARP 2011/12.
I mitten av januari går Christian Stranne, doktorand vid Göteborgs universitet, ombord på den koreanska isbrytaren ARAON för att delta i en forskningsexpedition till Antarktis. Expeditionen är ett unikt svenskt-koreanskt samarbete, där forskarna delar på datan de samlar in om hur havsvattnet runt den frusna kontinenten påverkar smältningen av Antarktis inlandsis.
Continue reading