En föränderlig värld

Just nu pågår en förändring av klimatförhållandena i polarområden, i synnerhet i Arktis. Att något verkligen är på gång syns tydligast i att de stora glaciärerna nu smälter i snabb takt. Stora isberg som bryts loss från glaciärkanterna och seglar ut i havet är en bild som återkommande visas i tidningar och TV – trots att det alltid sett ut på det viset. På sikt lär dock minskande glaciärer och snabbt smältande inlandsisar få världsomspännande konsekvenser om, eller snarare när, havsnivån stiger.

För människorna i Arktis är dock inte smältande glaciärer av någon direkt betydelse; konsekvenserna av klimatförändringarna ser för de nordliga folken ut på annat sätt. Med varmare klimat kan det bli lättare att odla, inte minst är det en betydelsefull aspekt för exempelvis fårskötseln på södra Grönland. Med en längre växtsäsong kan även betet för vilda djur och tamrenar bli bättre och säkrare. Fisket kan också påverkas i positiv mening när många fiskarter och havsdäggdjur i Atlanten och Stilla havet beger sig norrut.

Invalid Displayed Gallery

Bilder från Grönland, Upernaviarsuk. Foto: Torgny Nordin

Men varmare klimat kan också föra med sig regnigare somrar med sjö- och havsisar som lägger sig senare på hösten och går upp tidigare på våren. För de människor som bedriver sin fångstverksamhet på isen, som exempelvis polareskimåerna eller inughuit, kan det på sikt betyda att man måste överge sitt traditionella levnadssätt. I ett mycket långt framtidsperspektiv kommer båtar att få en viktigare betydelse än snöslädar i Högarktis, på samma sätt som skidor och snöskotrar inte kommer att kunna användas i samma utsträckning i Lappland.

Jordbruksforskning på Grönland
I byn Igaliko, som under nordbotiden hette Gar?ar, har man tydligt märkt av den pågående förändringen av klimatet. Det har blivit lite varmare och därmed växer det bättre, men isarna blir alltmer osäkra att ta sig fram på.

Mathilde-Herningsen

Mathilde Herningsen

Mathilde Herningsen som bor i Igaliko menar att blivit lättare för fåren att få bete samtidigt som det blivit svårare för människorna i de olika byarna längs Eriks- och Ejnarsfjorden att besöka varandra under vintern. Ofta, berättar Mathilde Herningsen, är det så gott om isberg i fjordarna att det är för riskabelt att köra båt mellan dem – och eftersom isen ibland inte lägger sig alls så blir det mycket svårare att träffa släktingar och vänner.

Inte långt från Igaliko ligger försöksstationen Upernaviârssûk. Redan 1955 inledde danska agronomer odlingsförsök och utbildning på platsen. Det som först slår en besökare är alla odlingsbänkar med färgglada prydnadsväxter. Men i Upernaviârssûk odlas även nyttoväxter och försök görs även att utveckla passande potatis- och spannmålssorter.

Det finns förhoppningar om att ett varmare klimat och längre växtsäsong skulle kunna innebära att klimatet även kunde passa för mindre besättningar med kor. Idag kan man endast köpa långtidsbehandlad mjölk från Danmark i affärerna på Grönland, så en inhemsk mjölkproduktion skulle välkomnas av väldigt många. Ett problem man observerat vid försöksstationen Upernaviârssûk är dock att den gynnsammare, längre växtsäsongen också inneburit ett väsentligt torrare klimat. Det är alltså inte säkert att klimatförändringarna är enbart positiva för lantbruket på södra Grönland.

Till det viktigaste i Upernaviârssûk hör försöken med olika barrträd. Förhoppningar finns om möjligheten att på sikt utveckla ett grönländskt skogsbruk, fast dit är vägen ännu lång. Sedan lång tid tillbaka pågår dock insamling och utprovning av härdiga arter och sorter som hämtats från alpina och arktiska områden runt om på jorden.

Osäker framtid
Ett av de, åtminstone på kort sikt, viktigaste konsekvenserna av det varmare klimatet i Arktis är att områden och platser som tidigare varit oåtkomliga nu blir möjliga att nå. Intresset för att utforska och exploatera tidigare orörda råvarutillgångar är därför mycket stor, och just nu pågår något av en kapplöpning om vem som skall få utvinna de olje-, gas- och kollager som blir tillgängliga när isen drar sig tillbaka.

I takt med att intresset växer för utvinning av områdets tillgångar bland de länder som gränsar till Arktis har även risken för en militär upprustning blivit större. Inte minst är det i de Nearktiska delarna, främst i gränsområdena mellan norra Kanada och Grönland, som man kan se exempel på hotande konflikt. Väsentligen har detta att göra med att den klassiska leden, Nordvästpassagen, håller på att tina upp och därmed bli farbar för kommersiell sjötrafik. Detta har redan lett till konflikter mellan USA och Kanada eftersom Kanada motsätter sig att oljetankers använder sig av Nordvästpassagen. På motsvarande sätt finns mer eller mindre uttalade spänningar mellan Ryssland och Norge i norra Ishavet.

De senaste årens utveckling i polarområdena, främst då i Arktis, kännetecknas av en återindustrialisering. Vad som i viss utsträckning skiljer dagens industrialiseringsvåg från den senaste – med kolbrytning, vattenkraftsutbyggnad, trålfiske, olje- och gasutvinning – är att lokal- och urbefolkningar i några fall involverats i planerna.

På Grönland finns långtgående tankar på att öppna en urangruva vid Kvanefjeld, strax intill Narsaq. Projektet är förenat med stora miljörisker, men försvaras av många grönländare eftersom de hoppas att det kan resultera i statsinkomster vilka anses nödvändiga för att finansiera strävandet efter ökad ekonomisk och politisk självständighet.

När tiderna varit osäkra har de arktiska kulturerna blomstrat som bäst. I arkeologiska lämningar och i nedtecknade berättelser framträder en bild av hur människorna i norr under alla tider försökt beveka vädrets makter och naturens starka krafter. När klimatet skiftat – som det gjort så många gånger under historiens lopp i Arktis – har även bytesdjuren och isarna och renbetet och mycket annat påverkats. Då har schamaner och andemanare varit särskilt betydelsefulla personer och olika slag av kulturella yttringar varit starka. Kanske har det inte dansats så mycket som då. Och aldrig har det väl dansats så mycket som idag.

Polarforskningssekretariatet 2016

Den här webbplatsen använder kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng