Från missionsutbildning till nomadskola

Katarina-Parfa-Koskinen-2

På sameskolan i Jokkmokk, vanligtvis kallad ”nomman” – efter den gamla nomadskolan, arbetar läraren Katarina Parfa Koskinen som tillhör Tourpons sameby: – Vår ambition här på sameskolan i Jokkmokk är att barnen skall bli funktionellt tvåspråkiga, alltså kunna klara sig både på samiska och svenska. Det är vårt mål, fast lätt att nå dit är det sannerligen inte.

Folkundervisning för svenska samer inleddes år 1632 i Lycksele. Syftet var att skolan i Lycksele, och därefter flera andra på olika platser i Lappland, skulle utbilda kringvandrande lärare, så kallade kateketer, vilka fick i uppgift att undervisa den samiska befolkningen i framför allt bibliska historien.

De senaste 150 åren har Sverige genomgått så genomgripande förändringar att det skulle vara väldigt svårt att känna igen sig om man hade kunna resa bakåt i tiden, till mitten på 1800-talet. Det var vid den tiden som industrialiseringen och moderniseringen av landet inleddes på allvar. Mängder med människor började då bryta upp från sitt jordbrukarliv och flytta in i städerna.

Förändringen innebar bland annat att uppfattningen om det traditionella, naturnära livet fick nytt innehåll. Livet på landet och i skogen hyllades, men en vanlig tanke var att de som inte anpassade sig till utvecklingen var dömda att gå under. I synnerhet gällde det ursprungsfolken vilka spåddes en dyster framtid om de höll fast vid sina gamla traditioner.

Folkundervisning för svenska samer inleddes år 1632 i Lycksele. Syftet var att skolan i Lycksele, och därefter flera andra på olika platser i Lappland, skulle utbilda kringvandrande lärare, så kallade kateketer, vilka fick i uppgift att undervisa den samiska befolkningen i framför allt bibliska historien. Den första skolan för svenska samer var alltså en missionsutbildning som i sina grundläggande drag liknade den lagstadgade folkskola som alla svenskar var skyldiga att delta i och som statskyrkan och dess präster ansvarade för.

Efter en kort tid med samundervisning mellan samebarn och andra barn inrättades 1913 den så kallade nomadskolan. Tanken var att de svenska renskötarnas barn skulle gå i en särskilt skola som främst betonade kunskaper som var viktiga inom renskötseln. Idén bakom nomadskolan var att de renskötande samerna skulle skyddas mot det moderna samhället. Därför skulle exempelvis själva undervisningen inte bedrivas i vanliga skolor utan i tältkåtor. Från statsmakternas sida motiverades nomadskolan med att man önskade behålla och stärka den samiska identiteten, åtminstone bland den minskande del av den samiska befolkningen som bedrev aktiv renskötsel.

Den särbehandling som nomadskolan innebar fick tidigt kritik. Från samiskt håll reagerade man bland annat mot nomadskolans lägre målsättning i undervisningen samt låga kompetenskrav hos lärarna. 1962 ersattes nomadskolan av en sameskola som var mer tidenlig och följde samma läroplan som den allmänna grundskolan. Sameskolan är idag valfri och möjlig att söka till för alla svenska barn som har föräldrar vilka uppfattar sig själva som samer. Att vara aktiv renskötare är alltså inget krav.

Polarforskningssekretariatet 2016

Den här webbplatsen använder kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng