Istyper

Man brukar särskilja på flera olika typer av is. När is bildas samtidigt som det blåser får man inte en jämn istillväxt på ytan utan det bildas enskilda kristaller, ”frazil ice”, som blandas runt i den övre vattenmassan. När vinden minskar eller det blir tillräckligt mycket kristaller i vattnet, samlas dessa på ytan och bildar ett lager med is-sörja eller ”greasy ice” på engelska. Om det samtidigt är vågor tenderar is-sörjan att frysa ihop i små runda flak som kallas ”pannkaksis”. Om det inte blåser, bildas i stället ett jämnt lager med tunn nyis som sen växer till nedåt och brukar benämnas ”kolumnär is”, eftersom kristallstukturen bildar vertikala kolumner. Det är denna typ av is som normalt bildas på mindre insjöar.

Olika istyper

greasy-ice
Greasy ice Foto: Göran Björk
smaltpolar-ice
Smältpölar Foto: Göran Björk
kollumnar-ice
Kolumnär is Foto: Göran Björk
Packis
Packis Foto: Göran Björk

Vanligt i Arktis är packisvallar som bildas av de starka yttre krafter som verkar på isen från havsströmmar men framförallt vinden.  Dessa krafter blir oftast mycket större än vad istäcket kan motstå och isen tvingas att röra sig även om ytan är helt istäckt. Isen pressas då samman i vissa områden och knäcks så att flaken staplas på varandra och det bildas packisvallar. Dessa är mycket vanliga i Arktis och upp mot 40 % av isvolymen kan bestå av vallar. Vallarna märks tydligt på ytan men ännu mer dramatiskt på undersidan eftersom ca 80 % av isen befinner sig under vattenytan. Tjockleken på vallarna kan variera mycket, från några decimeter till över 10 meter.

Isens ålder är en annan egenskap som ofta används för att beskriva isen i Arktis. Varje sommar smälter isen över stora områden i Arktis där det sedan bildas ny is under hösten. Isen som bildas under den första vintersäsongen kallas ett-årsis. Under nästkommande sommar smälter mycket av isen men en del av ett-årsisen kommer att finnas kvar till hösten när det börjar frysa igen. Den övergår då till att bli två-årsis och så vidare. Is som är äldre än två år brukar man benämna flerårsis. En tumregel är att tjockleken på ett-årsisen blir ca 2 meter i Arktis.

Ett speciellt fenomen för isen i Arktis är de talrika och ganska djupa smältpölar som bildas ovanpå isen under sommaren. Dessa skapas av att smältvattnet tenderar att ansamlas på de lägsta delarna av isflaket. När en vattensamling väl har uppstått blir ytan mörkare jämfört med isen runt omkring och mer solstrålning absorberas vilket smälter botten i pölen som blir djupare och ännu mörkare osv. Bildningen av smältpölar är en viktig process för den totala avsmältningen av is i Arktis under sommaren eftersom de mörka ytorna ökar avsmältningen.