Kebnekajse sydtopp

Glaciärvariationer

Ett exempel på en c:a 17 cm stor kartlav i Tarfala. Bild: Wibjörn Karlén.

För den som vandrat i de delar av fjällen där glaciärer förekommer är synen av stora ryggar framför glaciärernas fronter bekant. Dessa ryggar kallas moräner och visar var glaciären en gång har haft sin front. Det betyder att det finns gott om indikationer på att våra svenska glaciärer varit betydligt större någon gång i historien. Genom att mäta storleken på vissa lavar (speciellt kartlav) och deras tillväxthastighet har forskare erhållit ungefärliga dateringar på när dessa moräner bildades.

Resultaten visar att de yttersta, sett från glaciären, har en ålder på c:a 3500 år medan några som ligger strax innanför är från slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet.

Storglaciären har dessutom fotograferats vid olika tillfällen sedan början av 1900-talet så vi har en god bild av hur glaciären retirerat.

Storglaciären 1910. Bild: Fredrik Enqvist

Storglaciären 1997

Storglaciären 1997 Bild: Per Holmlund

 

 

 

 

 

 

Se animation längst upp på sidan

Det verkar alltså som om glaciärerna varit mycket större vid vissa tillfällen och genom det vi nu vet om massbalans betyder detta att nettobalansen måste ha varit positiv under dessa perioder för att glaciärerna skulle kunna växa till. Vi kan dock inte säga något om vad orsaken var, d.v.s. om ablationen minskat eller ackumulationen ökat eller någon kombination av dessa saker. Genom direkta mätningar och historiska beskrivningar vet vi att klimatet under senare halvan av 1800-talet var bistert, missväxt orsakad av kalla somrar medförde bl.a. stor utvandring från Sverige och tydligen också att glaciärerna fick positiv massbalans. Det ligger därför nära till hands att misstänka att kallare sommarklimat varit en bidragande orsak till glaciärernas senaste framstöt.

Om en glaciär under en rad år har positiv massbalans ökar dess volym. Detta betyder dock inte att glaciären börjar rycka fram direkt då det tar en viss tid för massöverskottet att nå fronten. Kom ihåg att massöverskottet byggs upp i de övre delarna, de lägre har mer smältning än ackumulation även om massbalansen generellt för hela glaciären skulle vara positiv. Den tid det tar för massan att nå fronten och påbörja en framryckning kallas reaktionstid. Denna tid är individuell för varje glaciär men är i storleksordningen tiotal år för normalstora svenska glaciärer (3-4 km långa). Det betyder att en period med positiv massbalans kommer att synas i form av avancerande glaciärfronter först efter ett tiotal år.

Hur långt en glaciär når i sitt avancemang beror helt på hur mycket massöverskott som bildats, d.v.s. hur lång period vi haft med positiv massbalans samt hur stor nettobalansen varit. Genom att en glaciär blir längre så påverkas massbalansen på två sätt. Dels når glaciärens front ned till allt lägre delar av terrängen där lufttemperaturen är högre och därmed smältningen blir större. Dels blir glaciären längre vilket betyder att ablationsområdet blir längre och ytan som smälter större. Båda dessa faktorer ökar ablationen vilket motverkar den ökade ackumulationen som skapade framryckningen.

Storglaciären som nådde ett maximumläge runt 1910 har varit under ständig reträtt in på 1990-talet, d.v.s. åtminstone c:a 90 år. Hur snabbt framryckningen gick vet vi dock inte. Glaciären är nu i ett läge som är i nära jämvikt, nettobalansen varierar runt noll.

Till slut kan glaciären komma till ett nytt stabilt läge där ackumulation och ablation är balanserade. Om vi har negativ massbalans sker en liknande reaktion fast där minskar istället glaciären.

Om nettobalansen är negativ kommer glaciären så småningom att minska. En viktig skillnad är dock att en retirerande glaciär inte rör sig bakåt, den smälter bort. Det betyder att hastigheten med vilken den retirerar beror på hur mycket is och snö som smälter vid fronten och hur länge detta pågår. Generellt verkar det som om avancemang sker betydligt snabbare än reträtter, åtminstone hos de svenska glaciärerna.

 

Polarforskningssekretariatet 2016

Den här webbplatsen använder kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng