Massbalans

Visst kan en koloss av is växa sig ändå större
Vad är det som gör att det finns glaciärer och hur kommer det sig att dessa enorma ismassor till och med kan röra på sig?

Glaciärer är mycket speciella och mäktiga företeelser i naturen. Det finns mer färskvatten i form av glaciäris än det finns vatten i floder, sjöar och grundvatten sammantaget på jorden, och nästan allt glaciärvatten är bundet i de antarktiska och grönländska inlandsisarna. Vi ska nu titta närmare på vad som gör att det finns glaciärer där de ligger idag. Vi ska också lära oss hur man räknar ut hur mycket en glaciär växer eller krymper på ett år.
En glaciär är en massa av is och snö som är så stor att den rör sig av egen kraft. Glaciärerna erhåller och förlorar kontinuerligt massa. På vintern faller snö över glaciärerna, vi kallar det ackumulation. Detta är deras inkomst som de skall leva av under året. På en typisk dalglaciär i Sverige kommer det allt från någon enstaka meter snö till kanske tio meter snö under en vinter. Allt detta faller inte i form av snöfall utan en hel del blåser också in som snödrev under vinterstormar. Här börjar vi närma oss en förklaring till glaciärernas uppkomst. Många glaciärer ligger i dalgångar i lä för de förhärskande vindarna och vi kan alltså tänka oss dem som snöfångare. De fångar mer snö än omgivningen.

När vinter ger vika för sommar har glaciärerna erhållit så mycket snö som de kan under vintern. Nu börjar smältningen, som vi kallar ablation. Det är framför allt temperaturen som styr hur mycket som smälter under sommarsäsongen. Ju varmare det är desto mer snö smälter. Det är dock viktigt att minnas att temperaturen avtar med höjden. I de lägsta kilometerna av atmosfären avtar temperaturen med cirka 0,5-0,9°C per 100 m höjd (graf över temperaturavtagandet). Det betyder att lufttemperaturen på Kebnekaises sydtopp (c:a 2114 m över havet är 10-20°C lägre än vid havsnivå vid liknande väderleksförhållanden När du klättrar i berg kan du märka att det blir kallare ju högre du kommer, och på Kebnekaise ligger också snön kvar längre ju högre du kommer. Snö smälter i mindre omfattning där uppe.

Isfallsglaciären

Isfallsglaciären i Tarfala

Vi kan nu se att två processer spelar mot varandra, snöfångst under vintern och smältning under sommaren. Om mer snö smälter än vad som fångas, finns ingen möjlighet att bilda en glaciär, allt smälter bort. Det krävs med andra ord ett någorlunda kallt klimat så att mer snö kommer till på glaciären än vad som försvinner. Vi finner därför glaciärer dels i polarområdena och dels på hög höjd i bergskedjor.

Det vi pratar om här kallas massbalans – det vill säga balansen mellan ismassor som växer och ismassor som smälter. Massbalans är en känslig klimatindikator då minsta lilla ändring i klimatet direkt påverkar glaciären. Av den anledningen görs många undersökningar av massbalans runtom i världen. Resultaten sammanställs av World Glacier Monitoring Service (WGMS) som är en organisation underställd FN (se länksidan). Hur gör man då massbalansmätningar? Vi skall titta på detta genom att följa ett exempel från ”vår egen” Storglaciären i Kebnekaisefjällen, den glaciär som har den längsta serien av massbalansmätningar i världen. Den grundläggande tekniken att utföra massbalansmätningar utvecklades till stora delar under första halvan av 1900-talet och utav forskare aktiva på bl.a. Storglaciären. Vi måste kunna beräkna både hur mycket snö som läggs på glaciären under vintersäsongen, den s.k. vinterbalansen, och hur mycket snö och is som smälter bort under sommarsäsongen, den s.k. sommarbalansen.

Polarforskningssekretariatet 2016

Den här webbplatsen använder kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng