Expeditioner

Denna övning går ut på att dramatisera en expedition för att få en uppfattning om vilka förhållanden som råder på världens två inlandsisar.

Expeditioner  Nordpolsfararna Ekholm, Andrée och Strindberg,
Stockholm den 27 maj 1896. Bild: Tekniska Museets samling, Stockholm.

I århundraden har de frusna och svåråtkomliga polerna fascinerat forskare och upptäcktsresande. Många spännande och riskfyllda expeditioner har gjorts till dessa områden, några med lyckat resultat medan andra slutat i tragedi.

Tidsåtgång:
C:a 2 timmar

Material för varje grupp
Bibliotek, Internet och andra resurser. Papper och pennor

Upptäcktsresanden i kapplöpning om polerna.

Fritjof Nansen

Normannen Fritjof Nansen trodde att ett skepp som frusit in i packisen så småningom skulle komma att driva över Nordpolen. Han seglade sitt skepp Fram in i isen utanför Sibirien och drev sedan med isen. Hans teori stämde inte. Isdriften går inte över Nordpolen, så i verkligheten drev Fram 400 sjömil söder om polen.

Sir John Franklin
I sitt sökande efter Nordvästpassagen under åren kring 1845 ignorerade Franklin inuitbefolkningen som varnade honom för farorna is, kyla och svält. Franklin och 129 man seglade in i en labyrint av isflak och mystiska kanaler. Deras båtar var lastade med elegant porslin och silver, men de hade inte tillräckligt med proviant och varma kläder för att överleva vintern. Samtliga expeditionsmedlemmar omkom.

Salomon August Andrée
Andreée, en svensk ingenjör, försökte flyga med ballong över Nordpolen 1897. Ballongen tvingades ned redan på den tredje dagen. Andrée hade uppenbarligen inte förutsett hur det kalla polarklimatet skulle påverka varmluftsballongen. Han och hans två kamrater Ekholm och Strindberg överlevde inte vintern.

Robert Edwin Peary och Matthew Henson
Peary och Henson inledde sin första expedition till Nordpolen 1906. Hensons färdighet som navigatör och hundförare och hans kontakter bland den lokala eskimåbefolkningen var ovärderliga. Inuit-vägvisare hjälpte dem att skaffa kläder, proviant och skydd. Den första expeditionen misslyckades, men två år senare, den 6 april 1909, nådde de polen.

Dr Fredrick Cook
Cook påstod sig ha nått Nordpolen med sina inuitföljeslagare, Ahwelah och Etukishook, 21 april 1908. Detta bestreds dock av Robert Peary och hans anhängare, och äran tillföll Peary. Robert Scott Engelsmannen Scotts expedition 1902 inledde kapplöpningen om Sydpolen. Scott nådde sitt mål den 17 januari 1912, men Amundsen hade slagit honom med bara en dryg månad. Scotts grupp var illa förberedd för polarfärder och hade inte tillräckligt med proviant och förråd. Som lastdjur användes hästar, som är mindre effektiva än hundar. Samtliga frös ihjäl på återvägen.

Roald Amundsen
Normannen Amundsen var en erfaren upptäcktsresande när han gjorde sitt livs första försök att nå Sydpolen. Hans expedition, som segrade i kapplöpningen, avgick bara några veckor efter Scotts olycksdrabbade expedition, men Amundsen nådde polen först, den 14 december 1911. Amundsens grupp om fyra man hade kläder avpassade för polarförhållanden och färdades på skidor. De använde även hundar för att dra slädarna med proviant och förråd. Amundsens folk kom tillbaka.

Ernest Shackleton
Ernest Shackleton missade chansen att komma först till Sydpolen, men han föresatte sig ett annat mål – att bli den första som korsade Antarktis. Den 5 december 1914 gav han sig av med en besättning på 28 man. De återvände inte på ett och ett halvt år. Hans fartyg Endurance, fastnade i packisen under vintern, krossades och slukades upp av det frusna havet. Besättningen räddade sig ur fler dödsfaror och alla överlevde mirakulöst expeditionen.

Gör så här:

  • Dela upp er i grupper om tre eller fyra. Läs om de olika expeditionerna i ovanstående text och välj en expedition som gruppen vill dramatisera.
  • Använd bibliotek och Internet för att få reda på upplysningar om expeditionen och upptäcktsresandena. Följande frågor är bra att ta utgångspunkt i:
  • Vilka var upptäcktsresandena och vilket land kom de från?
  • Vad hade upptäcktsresandena för destination eller mål?
  • Vilken var den övergripande strategin eller planen för att uppnå det här målet?
  • Hur många personer deltog i expeditionen? Var kom de ifrån?
  • Vad använde de för transportmedel, proviant, kläder och skydd?
  • Vilka verktyg använde de för att navigera?
  • Vilka förråd hade de med sig?
  • Leta fram upptäcktsresandens publicerade dagböcker, om sådana finns, och leta fram citat ni kan använda i dramatiseringen.
  • Nu är det dags att skriva manus. Gruppen väljer en incident i expeditionens historia – det ögonblick då upptäcktsresandena når målet, eller när besättningen möter en fara eller löser ett svårt problem. Dramatiseringen skall vara tre till fem minuter lång. • Uppför och videofilma dramatiseringarna som en “levande tidsaxel” från de första upptäcktsresandena till de senaste. Efteråt utdelas Istapps-priset med kategorier som Bästa realism, Bästa källforskning, Största hjältemod och Djupaste tragik.