Isbrytaren Oden – en stark kompis

Det är inte alltid bekvämt att bryta flera meter tjock is, men å andra sidan kan Oden ta forskarna till hav där få andra båtar kan segla.

OdenDet brakar som åska, det skakar och vibrerar, och ibland är hela världen på sned. Ombord på forskningsisbrytaren Oden får man vänja sig vid att inte lämna lösa föremål på bord och hyllor, att vara beredd på att mjölkpaketet kan flyga ut när man öppnar kylskåpet och att man då och då trillar ur sängen.

Det är inte alltid bekvämt att bryta flera meter tjock is, men å andra sidan kan Oden ta forskarna till hav där få andra båtar kan segla.

Många anser att Oden är världens bästa dieseldrivna isbrytare, och att bara de ryska, atomdrivna är bättre på att bryta is. I vilket fall har hon forslat runt forskare i den aktiska och antarktiska havsisen under många expeditioner, och hon har besökt Nordpolen ett flertal gånger. År 1991 var Oden, tillsammans med den tyska isbrytaren Polarstern, först med att nå Nordpolen utan atomkraft i maskinrummen. År 2005 blev Oden det första fartyget som någonsin lyckats ta sig genom Nordvästpassagen så tidigt som i juli månad (isen är som tunnast först i september).

Ombord på Oden finns ett helt laboratorium där forskare kan ta hand om och analysera sina prover. Bland mycket annat kan man från fartyget studera partiklar och organismer i hav, luft, snö och is, man kan undersöka vattnets temperatur och salthalt och ta prover från havsbottnen. Under skrovet sitter ett multibeam-ekolod som skannar av bottnen och ger en bild av topografin under vattnet.

Under polarexpeditioner med Oden arbetar många av forskarna i skift för att kunna ta prover med jämna mellanrum under dygnets alla timmar. Ofta är det ett hårt arbete, med lite sömn. Men när forskarna är lediga kan de gå på Odens biograf, träna i gymmet, bada bastu, äta i restaurangen eller koppla av i något av de andra sällskapsutrymmena. Forskarna bor tillsammans i två- eller fyrabäddshytter. Alla hytter har egen toalett och dusch, och Oden har ett eget vattenreningsverk som gör om havsvatten till dricksvatten. Om olyckan skulle vara framme, eller ifall någon blir sjuk, finns en läkarmottagning ombord.

I polarhaven går det inte att få in radio- eller tv-sändningar, och mobiltelefoner fungerar inte. Däremot har forskarna möjlighet att ringa via sattelittelefon, vilket är ganska dyrt och något man inte gör så ofta. Via sattelit går det också att skicka och ta emot e-post en eller ett par gånger om dagen. När man är ute på expedition och relativt avskuren från yttervärlden, blir varje dag ofta den andra lik. För att besättning och forskare inte skall bli veckovilla finns det flera traditioner ombord. Varje torsdag är det ärtsoppa och pannkakor till lunch, och varje söndagsmiddag blir det stek. På fredags- och lördagskvällarna ser man till att ha det lite festligt, och olika viktiga händelser, som att man passerar en polcirkel på sjökortet, passar man på att fira.

Oden liknar inte någon annan isbrytare. Där andra fartyg har en smal och spetsig för, är Oden som bredast. Istället för att, som brukligt är, klyva isen med förstäven och skjuta iväg den åt sidorna, åker Oden upp på isen och bryter den neråt. Bakom fören sitter en så kallad iskniv som sedan tvingar ut isen åt sidorna. För att göra det lättare att glida upp på isen sprutar det ut vatten från fören. Om isen är extra tjock används ett särskilt krängningssystem. Nere i Odens maskinrum finns stora vattentankar på babord och styrbord sida. När man fyller ena sidans tankar med vatten, går Oden på snedden in i isen. Sedan pumpas vattnet över till tankarna på motsatt sida, vilket får Oden att häva sig ner och krossa isen. På håll ser fartyget ut som en anka som vaggar fram när den går. För passagerarna tar det någon dag att vänja sig vid att världen lutar åt ömsom ena hållet, ömsom andra. Dessutom skakar och vibrerar det när Oden brakar in i isen med sina fyra motorer på högsta varv. Som om det inte räckte med ljudet från is som bryts under Odens sex centimeter tjocka stålskrov och från isbitar som tumlar runt bland propellerbladen, ryter det om pumparna och viner om vattnet som far från sida till sida. Men de flesta forskare brukar ändå finna sig väl till rätta ombord och uppskattar att de får möjlighet att studera världens mest svårtillgängliga hav från Odens trygga däck.

 

Polarforskningssekretariatet 2016

Den här webbplatsen använder kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng