Forskar mellan himmel och hav

Att simma ner under havsisen och ta prover på underifrån, det är vad dykaren Agneta Fransson helst vill göra. Efter tolv polarexpeditioner har hon mycket kvar att utforska.

Efter ett dussin polarexpeditioner är hon fortfarande lika vetgirig. Just nu är det havsisen som lockar mest. Där händer saker som påverkar både atmosfären och havsvattnet. Helst vill Agneta Fransson vara under ytan.

För Agneta Fransson är Oden nästan som ett andra hem. Hon har varit på tur med isbrytaren under fyra månadslånga resor och vet hur allt fungerar ombord. Men hon har också varit med på utländska isbrytare och forskningsfartyg, som kanadensiska CCGS Amundsen, sydafrikanska Agulhas, norska Lance och tyska Polarstern. Allt som allt har det blivit tolv expeditioner till såväl Arktis som Antarktis, och fler lär det bli. För hon hittar hela tiden nya saker att undersöka. Under sina tidigare resor undersökte hon främst kolets kretslopp i vattenmassorna, men sedan har hon blivit allt mer intresserad av vad som händer i havsisen. Under senaste Antarktisexpeditionen med Oden var det just isen som stod i fokus.

– Det händer så otroligt mycket mer i isen, än vi kunnat ana. I och under det frusna havsvattnet lever plankton och bakterier som påverkas av koldioxiden i luften och som själva tar upp eller avger gaser. Växthusgaser kan också vandra genom isen och det kan spela stor roll för klimatet.

Förr såg forskarna isen mer som ett lock, som skiljde havet och luften åt. Idag vet de att gaser kan vandra genom isen, så att exempelvis koldioxid från luften kan nå ner i havet även där det ligger is. Det har också visat sig att gaser kan bildas av organismer som lever i isen, för att sedan avges till luft och hav. Vilken process som betyder mest, och hur gaserna i isen kan påverka klimatet, är viktiga frågor som man nu försöker besvara. Särskilt som havets förmåga att ta hand om växthusgasen koldioxid är en viktig faktor för jordens klimatutveckling.

– Havet har tidigare kunnat ta upp stora mängder koldioxid från atmosfären, men nu börjar man kunna mäta förändringar av havets buffrande förmåga. Havsvattnet har på grund av den ökade koldioxiden fått lägre pH (ökad surhetsgrad), vilket leder till minskad halt av karbonatjoner i vattnet. Dessa joner behövs när vissa plankton och kräftdjur bildar sina kalkhaltiga skal och skelett, och en minskning av halten kan leda till defekter i skalet och svårigheter att överleva.

Agneta Fransson tycker att det är viktigt att undersöka havsisen i såväl Arktis som Antarktis, eftersom så många saker skiljer sig åt mellan polerna. Till exempel är strömmar, temperaturer och djurliv helt olika, och det påverkar i hög grad isens egenskaper. För Agnetas Franssons del innebär det att hon ofta är ute på expedition. Under sommaren passar det bra att undersöka kemin, biologin och fysiken i Arktis, och under vintern, då det är sommar i Antarktis, passar det bra att åka söder ut. Livet ombord på isbrytaren Oden är ofta hektiskt för Agneta Fransson och hennes kollegor. Så fort Oden kommit in i isen tar forskarna kontinuerliga prover dygnet runt av luften och ytvattnet. Med jämna mellanrum stannar Oden så att forskarna kan gå av och ta prover av isen, av havet alldeles under isen, av snön ovanpå, och av vattnet som finns inne i isen som kallas för saltlake eller brine. Ett isprovtagningsstopp görs en eller två gånger per dygn och kan ta mellan åtta timmar och ett dygn, beroende på vad forskarna vill studera. Vid ett vattenprovtagningsstopp (tre till fyra gånger per dygn) används ett instrument som kallas CTD-rosett, så att forskarna också kan ta prover från stora havsdjup.

– Vi arbetar i 12-timmarsskift, men ibland måste man jobba i uppemot 18 timmar om dygnet. Vi tar hand om proverna och analyserar det mesta direkt i Odens labb. Det är väldigt stressigt, men när vi åker hem känns det bra att slippa ta med sig en massa prover. Istället är datorn full av uppgifter som man genast kan sätta igång att bearbeta och dra slutsatser ifrån.

Ibland tar Agneta Fransson semester någon vecka direkt när hon lämnar Oden, för att vila ut efter det hårda arbetet. Det passar bra, eftersom hon då ofta passerar någon spännande plats, som Alaska, Eldslandet eller Nya Zeeland, beroende på vilken väg forskarna flyger hem för att slippa den långa sjöresan tillbaka. På semestern är det friluftsaktiviteter som gäller. Som vandring med tält, havskajakpaddling och dykning. Just dykning är något som hon funderar mycket kring just nu, eftersom det skulle kunna vara en metod för att kunna att ta fler och bättre prover från havsisens undersida. Så nästa gång hon åker på expedition, skulle hon helst av allt vilja lämna Odens däck.

– Att få simma ner under havsisen och undersöka den är verkligen något jag drömmer om. Det skulle kräva att man utvecklar ett säkerhetssystem, men jag har funderat mycket på detta, det skulle helt klart vara möjligt.

Polarforskningssekretariatet 2016

Den här webbplatsen använder kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng