Följer fågelsträcken

Johan Bäckman upptäcker ett pulserande eko på himlen och låser radarn. Från isbrytarens däck vill han avslöja flyttfåglarnas hemligheter.

Men hjälp av jordens magnetfält, stjärnor eller solen – eller alla tre tillsammans. Det finns flera teorier om hur flyttfåglar navigerar, men ingen vet riktigt säkert. Under sommaren hittar många av fåglarna ända till Arktis, och där hoppas forskarna lösa gåtan.
Varje år ger sig flyttfåglar ut på en imponerande långflygning. Silvertärna och Smalnäbbad simsnäppa är exempel på fåglar som som lämnar tropiska breddgrader för att häcka i Arktis. När isen smälter i norr och algblomningen tar fart, förvandlas frusna stränder och hav till skådeplatser för ett myllrande liv. Här finner fåglarna ett överflöd av mat, som blir lönen för den långa resan. Hur fåglarna hittar rätt är ett mysterium världen över, men i Arktis ställs problemet på sin spets.
– Egentligen borde det vara extra svårt för fåglarna att navigera nära Nordpolen. Solens höjd på himlen varierar väldigt lite, midnattssolen gör det besvärligt att se stjärnorna och närheten till den magnetiska polen medför en stor missvisning mellan geografiskt norr och magnetiskt norr. Därför är det väldigt intressant att studera flyttfåglar i Arktis, säger Johan Bäckman, som är fågelforskare vid Lunds universitet.

Beringia2005a4f171x244

Se vilken väg fågelforskarna reste med isbrytaren Oden under tre månader sommaren 2005.

När man arbetar med fåglar som rör sig över hela jordklotet, blir det en hel del resande. Johan Bäckman har studerat fåglar i såväl Afrika som Alaska. Han har rest med isbrytaren Oden genom hela Nordvästpassagen och tillbringat sommarveckor vid Abisko naturvetenskapliga station. Alltid med en kikare runt halsen, en anteckningsbok i fickan och blicken vänd uppåt. Vid sidan av kikaren är radarutrustning hans viktigaste arbetsredskap. Precis som ett stridsflygplan kan låsa sin radar vid ett flygande mål, låser Johan Bäckman markradarn på ett fågelsträck och får uppgifter om hur högt de flyger, hur fort de flyger och i vilken riktning de är på väg.

Johan Bäckman ingår i en grupp av forskare i Lund, som tillsammans har gjort flera studier på flyttfåglar i Arktis. Sommaren 2005 löste de av varandra under en tre månader lång resa med isbrytaren Oden från Göteborg till Grönlands sydspets, vidare längs den grönländska västkusten, genom Nordvästpassagen till Barrow i Alaska, runt i vattnen på båda sidor Berings sund, över Nordpolen och hem via Svalbard. Särskilt intressant visade sig området kring Berings sund vara.

– Platsen är som en stor korsning för flyttfåglar. Väldigt många passerar just här, och en spännande och ny upptäckt som vi gjorde var att ganska många fåglar flyger i väst-östlig riktning i Arktis, alltså inte enbart direkt från syd till norr, som man vanligtvis tänker sig.

kartaA

Karta A

kartab

Karta B

Berings sund, mellan den amerikanska och asiatiska kontinenten, är som en stor vägkorsning för många flyttfåglar i Arktis.

Karta A visar väst-östliga flygbanor som registrerats av radarn.

Karta B visar i vilken riktning fåglarna siktade. Skillnaden mellan verklig flygbana och riktning (åt vilket håll näbben pekar) är att fågeln kanske måste kompensera för vind som kan driva den i sidled, och sikta in sig vid sidan av målet, för att i slutändan hamna rätt. Den böjda formen på strecken visar att fåglarna tog den genaste vägen genom att navigera längs en storcirkel.

 En annan sak som blivit tydlig när forskarna från Lunds universitet följt flyttfåglar med sin radarutrustning, är att fåglarna, precis som våra flygkaptener, ofta väljer att färdas längs en storcirkel när de skall flyga långt. Sådan navigering kräver att man ständigt ändrar kursen för att följa den närmaste vägen – som inte motsvarar ett rakt streck på kartan, eftersom jorden är rund. I flygplanen finns elektronisk utrustning som sköter kurskorrigeringen, men hur fåglarna klarar av så avancerad navigering är svårt att förstå.

– Det är fortfarande något av ett mysterium hur flyttfåglarna vet den genaste vägen, hur de kan hitta rätt från ena sidan jordklotet till det andra och hur de kan navigera vid Nordpolen, säger Johan Bäckman.

Hur går det till när Johan Bäckman följer fåglar med sin radar ombord på isbrytaren Oden?
Lyssna på ett radioreportage

Polarforskningssekretariatet 2016

Den här webbplatsen använder kakor. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng